Min personliga reflektion kring företagande å leva i Sverige.

Konjukturen vänder och alla tvingas återigen slåss med vassa armbågar (priserna), kring de jobb som finns. Inte så mycket att göra åt, det ska väl vara så, bara en konsekvens av det samhälle vi valt. Nej, jag är inte vänsterpartist, snarare utdöende Liberal eller tilltuffsad Moderat. Jag är snart (bara) 58 men börjar känna mig som pensionär, varför är det så? Det beror nog mycket på mig själv, men har inte samhällsklimatet av idag något ansvar? Det var bättre förr, nja, inte mycket var bättre men det var annorlunda och kanske enklare att förhålla sig till, mer svart å vitt!